Hej då

2005-2006 gick jag ALU (allmän ledarutbildning) inom SSF. På grund av mitt engagemang inom spexföreningen Stjärnparaden missade jag dock sista helgen och fick inget diplom eller märke.

Vi var väl ett tjugotal ungdomar som gick den där kursen. Vi var väl också i stort sett alla seniorscouter i distriktet i den åldern. De flesta har jag bara sporadisk kontakt med i dag, men en del var redan då och har fortsatt att vara några av mina allra bästa vänner (även om kontakten fortfarande är sporadisk, för jag är usel på att hålla kontakt med folk).

2007 gick en av oss tragiskt bort. Och nu har det hänt igen. I dag fick jag veta att han, han som alltid var glad att ses, han som alltid log och skrattade, även när han tyckte något var jättetråkigt, han som var så klok redan första gången vi träffades, när man själv var en dum tonåring, att han var borta.

Han som hade skägg när alla andra hade fjun.

Han som hävde ur sig att han trodde att sexualitet bäst kunde ses som en flytande skala när alla andra fortfarande var lite lagom homofoba och pubertala.

Han som alltid var lite före, med det som var häftigt, med att växa upp, med att förstå.

Den här gången var du alldeles för långt före. Det känns hemskt, ofattbart och orättvist. Varför du?

Du är saknad.